Vi togs vänlig emot av hovmästaren och visades till vårt bord som låg i ”utbyggnaden” av lokalen som för övrigt knappt av fylld till en tredjedel krogveckan till trots. Vid en snabb titt på personalen avgjordes att UB skiljer sig ifrån de flesta andra krogar i staden, personalstyrkan var vekligen befriande (ja, hur ska jag uttrycka mig?) erfaren (eller rent ut av äldre) vilket verkligen är ovanligt på huvudstadens krogar. Eloge till UB.
Först ut på bordet var en liten korg med lite trevligt surdegsbröd, gott rågbröd och halvtrist knäcke.
Kvällens första rätt var rökt laxtartar på Västerbottentartelett och frusen gräddfil (jorå, här jobbar vi med olika temperaturer). Förrätten var helt ok även om det kändes lite fånigt att frysa gräddfilen och någon kombination var lite konstig vilket gjorde att rätten hade en märklig köttsmak (?).
Jag måste erkänna att jag hade vissa förväntningar på varmrätten den lät ju grymt god. Rödvinsbrässerat högrev, med syrade grönsaker, riven pepparrot, bakad äggula samt potatispuré. Här tycker jag dock att UB föll platt. Köttet bestod av mer fett än kött, gulan var inte riktigt bakad utan rann ut över köttet utan att man ens petat på det, pepparroten smakade i princip inget och purén var ett trist tämligen ordinärt mos (ni vet sådant man snabbt fixar till hemma själv). Inte heller de syrade grönsakerna kunde lyfta rätten. Matnerden uppskattar inte när nivån på maten är i klass med vad nerden själv kan laga hemma.
Det vore en lögn att påstå att UB imponerade på oss denna kväll. Jag har svårt att förstå hur de kan ha en Bib gourmand när de inte levererar bättre än så här. Fanns det inget bra med kvällen då? Så klart att det gör. Det var kul med en så erfaren och självsäker servis, men framförallt så var vinpaketet ( ja i detta fall blev två glas ett helt paket) oerhört generöst och duken räddades endast av ytspänningen, där har snålkrögare något att lära.
Over and out för den här gången.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar