Lilla ego, Stockholm

Höstens hetaste krogöppning? Utan tvekan är det Lilla Ego vi pratar om. Vad kan man annars räkna med när årets Kock Daniel Räms och 2008 år dito Tom Sjöstedt beslutade sig för att starta en krog tillsammans? Krogen ligger i våra gamla hoods på Västmannagatan där man efterträtt Bangkok Kitchen. Att krogen sedan har döps efter en ruskigt bra Kentlåt gör ju inte heller saken sämre.

En regnig lördag några få dagar efter öppningen var det dags för mig och S att styra kosan till den trevligt nyrenoverade lokalen. Med tanke på kunskapen i köket var förväntningarna minst sagt höga. Lokalen var i princip full när vi anlände och direkt möttes av Sjöstedt som hälsade oss välkomna och bakom det halvöppna köket kunde vi se Räms röra sig vant bland grytorna. Vi tar rygg på en vänlig servitör och får en meny i handen. Förutom de rätter som finns på menyn fanns det en rad varmrätter och desserter på väggen och vi är båda överens om att vi kan tänka oss att äta i princip allt.

 

Kvällen inleddes med en bit superfet, men god foccacia. Som saltjunkie hade de gärna fått ösa på betydligt mer salt på brödet, men det är ju jag.

Vi gick direkt på varmrätten som i mitt fall var Räms vinnarrätt i ÅK 2013 (fast god står det på menyn och jag gissar att det är Sjöstedt som varit framme…), pepparstekt dovhjortsadel, jordärtskockskräm, bakade jordärtskockar, champinjoner (råa och bakade) vinkokade smålökar samt en vinägersky. Detta var verkligen en helt strålande bra rätt. Köttet var höklassigt tillagat och alla tillbehör var perfekta. Denna rätt tog i min bok in Lilla Ego på Svensk mästarklasslistan (ja, jag vet att jag inte kan säga så efter endast en rätt…).

S valde ”riktig”korv smaksatt med citron och vitlök, saltbakad rotselleri, rotselleripuré, padrons, blekselleri och en senapssås. Till detta beställde hon även några drag av fattigmannatryffel. Även hon var minst sagt mycket nöjd med sin rätt och jag måste erkänna att jag förnöjd smaskade i mig en och annan bit av hennes mat.

När varmrätten var bortdukad glömdes vi lite bort av serveringspersonalen, men det gjorde inget då vi hade vin kvar och då det hela tiden händer saker omkring oss.

Sjöstedt, ja han verkar trivas som fisken i vattnet och snackade med samtliga sällskap flera gånger under kvällen vilket gjorde att man kände sig sedd som gäst.

När vi åter blev ihågkomna beställde vi dessert som i mitt fall bestod av äpple, äpple och äpple. Äppelband, någon form av fudge, pulveriserat smör och brynt smör samt nötter. Även detta var riktigt gott och jag tycker att rätten kändes väldigt mycket gamla Lux, vilket minsann är ett gott betyg. Ber om ursäkt att kortet blev så dåligt, men den mörka tallriken gjorde mitt fotojobb svårt.

Sa valde choklad, närmare bestämt, bakad choklad, hjortron, gräddfilsglass och en punchgrädde som hälldes över vid bordet. Även denna rätta var mästerlig! Strålande gott helt enkelt.

Vi lämnar Lilla Ego mätta och väldigt nöjda. Restaurangen bjuder på kvarterskrog 2.0 parat med nedtonad fine dining. Vi var båda överens om att detta mycket väl skulle kunna bli vår nya favoritrestaurang. Tack Räms, Sjöstedt och company för att ni fyller en lucka som finns i krogstockholm.

En liten kuriosa att avsluta med, på toaletten lågt det bland annat en gammal Okej-tidning med en ung Patrick Swayze på framsidan, i detaljerna finns helheten…