Taverna Brillo, Stockholm

Sen middag med S på nyöppande Taverna Brillo. Matnerden är normalt inte så kändisintresserad, men denna kväll spanar jag frenetiskt runt i lokalen för samtidig som oss är Filip och Fredrik, Bingo Rimér, Hanna Graaf (eller var det syrran?), Camilla Läckberg, Katrina Janusch och sist men inte minst Erik Lallerstedt där. Det känns lite som man är i händelsernas centrum när man är i lokalen.

Taverna Brillo har ett italienskt koncept men lokalen påminner lite om Sture Hof så det känns även lite franskt.

Lokalen är fylld till bristningsgränsen och stämningen är på topp, så jag måste säga att magkänslan var att det kunde bli en lyckad middag. Vi beslutade oss för att hoppa över förrätten och gå direkt på varmrätterna. I mitt fall rödvinsbrässerad oxkind, svamp, tryffelsabayonne tillsammans med potatisgnocchi. S valde ört och fänkålsfylld grissida med en potatis och fänkålsgratäng.

Som sig bör inleddes måltiden en korg med bröd och en flaska olivolja av hyfsad kvalitet. Brödet var tämligen mediokert och jag orkade inte ens ta fram iPhonen för att ta kort.

Vår unga (i princip alla var sjukt unga) servitris kom till bordet med två tallrikar varpå hon utbrister, ”kan ni FLYTTA på era småtallrikar”, trevligt. När min mat placerades framför mig trodde jag att köket skämtade med mig, vad tusan har hänt, råkade servicen tappa den på vägen? Jag har sällan sett en mindre tilltalande tallrik. Sabayonnen har separerat sig och består av en del fett och en del torrt segt klet. Oxkinden var helt ok, men resten var bara sorgligt. Sedan måste poängteras att maten var fruktanvärt salt. Ja vad finns mer att säga om maten? Inte ett dugg, ibland säger en bild än ett långt blogginlägg.

S hade något bättre tur med sin fläsksida som såg helt ok ut och smaken var nästan godkänd. Potatisgratängen med fänkål var enligt S en hyfsat lyckad kombination.

Servitrisen frågar om sedan om vi vill se dessertlistan och med tanke på varmrätten så blev svaret givetvis nekande. Våra smaklökar hade helt klart fått nog av Brillo.

Vi hade lite svårt att hålla oss för skratt när vi har ätit klart, hur är det möjligt att Aftonbladet ger detta hak fyra av fem? Efter att har varit på Brillo funderar man ju på om de verkligen ska hålla på med krogrecensioner?

På vägen ut hör vi Lallerstedt berömma maten inför en bekant. Antigen skojar han eller så har han helt tappat greppet om vad som är bra mat, vi kommer att tänka oss för både en och två gånger innan vi besöker Gondolen igen.

När vi står och väntar på bussen tränger sig den salta maten på och törsten är minsta sagt påtaglig. Vi är båda överens om att vi varken kommer att sätt vår for på Brillo fler gånger eller att vi kommer att rekommendera restaurangen för en enda levande själ.