Operakällaren *, Stockholm

Liket lever… Ja, jag vet att jag varit slö på bloggen sedan i våras men här kommer i vart fall ett inlägg.

Operakällaren är verkligen Sveriges nationalrestaurang och miljön är så klart helt unik i landet. Det var några år sedan vi har här senast så det kändes extra kul att just gå dit igen.

Jag och S var där en lördag i början av oktober och i den fantastiska restauranglokalen samsades vi med välklädda turister, par och inte minst stora familjesällskap som firade morfar. En annan reflektion så där i början av kvällen var att det var väldigt stor servicebrigad på restaurangen, vilket ju är ovanligt i landet.

Efter att ha blivit väl omhändertagen i entrén och anvisade till vårt bord kom en av servitörerna med den obligatoriska pallen till S väska.

Denna kväll valde vi trerättersmenyn där man själv väljer mellan för-, varmrätt och dessert. Just när vi gjort våra beställningar dök kvällens första amis upp. Den bestod av tre små godbitar bestående av petit chou fylld med tryffelkräm, en mini-macka med kycklingleverpastej och lufttorkad skinka och slutligen en smördegsskapelse med ansjovis. Alla tre riktigt goda.

Nästa lilla godbit var ett pocherat ostron med gurka, finger-licking gott.

Ny amis som bestod av en snaskigt gott potatischips med löjrom (från Kalix så klart).

Näst på tur ett bakat ägg med torskrom, en tolkning av kokt ägg och Kalles kaviar. Helt fantastiskt gott.

Sedan kom brödet in med handkärnat smör.

Efter den här högklassiga inledningen på kvällen dök våra vältimade servitörer upp med våra förrätter. Vi valde båda halstrad pilgrimsmussla, ravioli, torkad tomat, gurka och beurre blanc serverat i sitt skal som sig bör. Fantastiskt god.

Mitt val av varmrätt föll på smörbakad gös från Mälaren, variation på morötter och örtkräm. Åter en finfin högklassig rätt.

S valde grillad piggvar, oxsvanssky, mangold och potatisstomp. Även denna rätt var riktigt bra.

När tallrikarna dukades bort satt vi bara och njöt av lokalen och den show som personalen ideligen bjöd på. Dock hann vi inte sitta särskilt länge innan en liten men naggande god fördessert synkroniserat ställdes framför oss bestående av mjölkmaräng, nötter och hallonsorbet. Minst lika gott som det låter.

Efter detta återstod bara desserten och mitt val föll på terrin på karamelliserade höstäpplen, smördegs flarn, briochglass, vit choklad och lönnsirap från Blaxsta. Detta var en helt fantastiskt rätt skulle säga att den troligtvis är den bästa dessert jag ätit på minst ett år. Imponerande bra!

S valde nyponsufflé, mjölkchoklad och vit choklad. Det var såklart svårt att konkurrera med årets dessert så långt, men visst var även det en högklassig dessert.

Pust, trots att vi bara ätit tre rätter, var vi nu riktigt mätta och nöjda men så klart tackade vi inte nej till kaffegodis bestående av en minikanelbulle med mjölk (det var ju ändå kanelbullens dag…), marshmallows som man själv fick grilla över öppen eld och ett gäng finfina praliner där lakritsvarianten var bäst.  

Operakällaren förtjänar tveklöst värda sin hyggliga nyligen återvunna stjärna, maten höll verkligen väldigt hög klass. Servicen då? Ja, vad ska man säga, helt fantastisk. Att äta här är en helt unik upplevelse i matsverige. Den höga personaltätheten tillsammans med miljön gör att man känner sig oerhört väl omhändertagen.

Jag tror att de flesta skulle tro att en middag på operakällaren är både stel och dyr, men även om servicen är mycket professionell så blir det aldrig stelt, men dyrt då? Nej, verkligen inte, detta är en av Stockholms mest prisvärda matupplevelser.