Napolyon, Stockholm

Va, är Matnerden på ännu en mellanklasskrog? Jag vet inte riktigt varför, men jag har verkligen haft fokus på krogar i mellansegmentet den senast tiden och nu var det alltså åter dags igen.

Napolyon, krogen som Daniel Höglander startade och lämnade, är den här gången målet för krogbesöket.

Napolyon är en bistro (ännu en i raden…) som serverar fransk husmanskost. Det mest iögonfallande i restaurangen är den stora vinkylen som täcker en hel vägg.

Brödet, surdegs så klart, serverades i en liten papperspåse med etablissemangets logga tjusigt tryck på ena sidan.

Vi gick direkt på varmrätten och jag valde anka, med sidfläsk, potatismos, äpple, puylinser och bakad lök. Smakerna var riktigt bra, men aj vad överstekt ankan var. Det är sällan man ser en så välstekt anka på en restaurang. Synd och skam på en annars riktigt god rätt.

Efter fadäsen med ankan var jag lite tveksam om jag vågade beställa glass au four, risken fanns ju att de skulle ha haft även den i ugnen alldeles för länge och där med gjort vaniljsås av den. När den anlände till bordet så var mina farhågor onödiga, den var strålande snygg och god.

Om man bortser från ankan, som får anses vara ett riktigt bottennapp, så var det en riktigt bra middag på Napolyon. Det är synd att man slarvar med huvudråvaran på detta sätt, man undrar ju om det skulle kunna ha hänt när Höglander styrde i köket.